TANKAR.

Antal bloggar jag haft under åren?? Satt och läste igenom allihopa nyss, herre min jävla gud vilken unge, vilket barn jag var åren 2010, 2011 och 2012. Så "svår" och "djup" citerade låttexter stup i kvarten. Jag hade en slags hat-kärlek till livet, mina vänner gjorde allt värt men Västerås var inget för mig. Sagt och gjort tog jag mig därifrån, det kommer alltid vara hemma för mig, men jag är så glad att jag flyttade till London och sen Stockholm.  

Det är kul ändå och läsa, vad jag tänkte och jag kände. Läser och känner igen alla texter så väl att jag minns den exakta känslan jag hade när jag skrev dem. Vad lyckligt ovetandes jag var, så oskyldig men trodde jag visste allt om livet. Trodde jag känt kärlek, trodde jag sett världen. Oj så fel jag hade. Men jag antar det är en del av att växa upp, man lär sig av sina misstag, man blir lite äldre och förhoppningsvis lite klokare. Det är en annan del av mitt liv, ett annat kapitel. Jag kan sakna hur enkelt allt var, eller inte var. Nu när man ser tillbaka på det "med facit i hand" som det så fint heter levde jag ett jävla drömliv. Men där och då, klagade man på mycket plugg och prov i skolan. Det var ens stora problem. Jag hade en berg-ochdahlbana till uppväxt men ändå så glad att den var som den var, älskar mina minnen även om de är med folk jag inte pratar med idag men det spelar ingen roll för det vi delade då ja det var då, och de kommer alltid finnas kvar som fina minnen. Det låter så klyschigt men nu skapar jag nya minnen med nya människor.